Idag har vi upplevt upplevt en kraftfull demonstration av fransk administrativ finess och smidighet. Jag har av någon anledning fått för mig att Frankrike är byråkratiskt och i viss mån tillkrånglat, men icke!
För att färdas med båt på de franska kanalerna köper man en biljett vars pris baseras på det mått som fås när man multiplicerar båtens längd och bredd. Vi hamnar olyckligtvis några decimaler över gränsvärdet 40 kvadratmeter. Där går priset går upp rejält. Det är väl smällar man får ta men ändå - nästan 200 euro extra för några ynka decimalers skull. Vi registreras i ett dataprogram som sköter uträkningen. Avrundning nedåt är inte aktuellt. Eftersom man måste visa sina båtdokument är det inte lönt att försöka dölja fakta. Vi tyckte det var lite förargligt och kvinnan bakom disken på kanalbolagets ödsliga kontor tittade lite medlidsamt på oss. Jag försökte få till något skämtsamt uppgivet på franska och Lisa stöttade med sin hemmagjorda svenskfranskengelska. (Lisas isbrytande öppningsreplik är numera alltid "Parlez-vous suedois?". Fungerar i bageriet såväl som hos myndigheter.)
Medan vi så sakteliga började acceptera den kostsamma sanningen satt vår välgörare och funderade. Det hördes lite franskt mummel samtidigt som hon knappade på sin miniräknare.
"Nu tror jag vet hur vi kan göra! Men detta är inget som jag egentligen har tillåtelse till. Allt är mycket reglerat!" sa hon leende och meddelade att vår båt nu var bara 11,35 m lång!
"Man kan väl se det som att jag läste fel i ert båtdokument" tillade hon och skrev in det nya måttet i databasen. Så fick vi plötsligt en 30 cm kortare båt och decimalerna på vår sida.
Vi är mycket tacksamma mot kvinnan på kontoret. Hon tummade lite på reglerna för vår skull och vi fick det lägre priset.
Hur världen skulle se ut om all myndighetsutövning präglades av samma lättsinne vet jag inte.
"Bon voyage!" sa hon när vi gick.
Vi hade bekymmer åt lite andra hållet. Vi kom in i Frankrike i Givet och jag gick upp på slusskontoret för att betala vignetten (som skulle vara på € 220 för hela Frankrike. Mannen sa då att det var stängt varpå jag på min franska frågade om jag kunde komma dagen därpå. Han svarade då att det är stängt till oktober (detta var i juli). Eftersom jag hört att bot på €750 skulle man få om man inte hade någon vignett så framlade jag min oro men han sa då att vi kunde köpa den i St Jean de Losne - pas de probleme. När vi kom dit var det helg och stängt så ingen vignett. Vi kom till Lyon och tänkte då att här måste vi göra rätt för oss - kom in på slusskontoret och sa att vi skulle betala vignetten, varpå vi fick frågan vart vi skulle och hur lång tid det skulle ta. Medelhavet svarade jag och inom 2 veckor. Då blir det €63 sa damen. Vart vi kommit från och om vi betalat innan brydde de sig inte om så..... fransk byråkrati kan vara bra också ;)
SvaraRadera