sssdäs

Jaha, så var det då vår tur. Vi satt i sittbrunnen i godan ro. Minst 7 olika verktygslådor stod öppna. Janne sysslade med lite lödning och annat och jag skulle byta några träplugg. Moment som även innefattar lite drilling and filling. Plötsligt såg jag att aktern var på fel ställe. Snett och för nära kajen. Ankaret hade släppt. Raskt undan med grejerna. Vi fick försöka fyra gånger innan ankaret tog igen. Första gången satt en gammal fender fast över ankaret, andra gången en rostig båtshake och tredje gången hade en stor sten kilat in sig i "klorna". Alla tre sakerna med samma effekt, att ankaret inte tog. Så vi fick göra om och göra om. På kajen stod hela tiden 2 extremt hjälpsamma tyskar som väldigt gärna ville få dela med sig av sina kunskaper i ämnet och även få varna oss med jämna mellanrum att det inte var bra för rodret att komma för nära kajen. Det blev nästan för mycket av det goda.
Tills slut satt ankaret fast igen på ett betryggande sätt. Vi köpte Ouzo och is och gick på visit i tyskbåten för att tacka för hjälpen och lite grand släta över att jag faktiskt hyssjade till den ena av dem en gång.
De berömde oss för att vi hade utfört ankringen precis enligt deras instruktioner sista gången och alla var nöjda.
På kvällen kom Gunno och Gunilla, vänner från Göteborg. De skyndade från flyget för att hinna med sista flygbåten från Pireus. De hann, bara för att upptäcka att just den avgången var inställd. Rådigt hakade de på några greker och anlände med taxibåt bara en knapp timme försenade.
Sen middag på tavernan 5 m från båten. Därefter gonatt. /L