Fort-farande

Vi lämnade viken vid Khaidhari lördag 18 maj och gick till Nafplion.

Nafplion ligger, som så många samhällen vi kommit till med båt i Grekland, hukande under en hög klippa. På klippan finns givetvis ett fort. I det här fallet högt rankat på listan över militärarkitektoniska bedrifter och byggt på rekordtid i slutet av 1700-talet.

Dag och natt vakar fortet över stan. Vi låg vid stadens kaj där det inte var någon nämnvärd trängsel så här tidigt på säsongen. Servicen för gästande båtar var nog anpassad för större skepp än vårt. Man ringer någon och beställer inkoppling av el och vatten för en avgift i den övre delen av prisspannet. Inga kopplingsstolpar typ "plug-and-pay" som vi möter allt oftare.

Fortet kan angöras via de gamla trapporna. Antalet steg lär vara närmare 1000. Man kan även ta buss eller bil. Men vem vill ägna sig åt fort-körning?

Utsikten var, som vanligt, anslående och vacker. Men med tanke på att platsen under mängder av år använts som fängelse för livstidsdömda är det med blandade känslor som jag travar nerför trapporna igen. 

Krigshistorien har verkligen lagt beslag på många spektakulära ställen.

En glass, mango/pekan, på en bouganvilleablommande gågata sitter fint efter utflykten.

Precis bredvid SallyRuth visade det sig att fiskelyckan var på topp. 

Detta kunde vara utsikten från båten mot land på en slumpmässigt vald plats längs Greklands kust. I det här fallet vilar sig Selma i form för att komma fram till Astros. Vi anlände tisdag 21 maj till en väldigt fin liten hamn. Bra kaj med el och vatten för ett rimligt pris. Port Authorities kom för att titta på alla våra papper som nu var helt i ordning. Byn runt hamnen hade en trevlig atmosfär med lagom många hundar. Stranden är lång. Selma badar. Vi badar. Nu är det torsdag och vi kanske går vidare imorgon. Vem vet?

Även här finns givetvis ett gammalt fort på klippan vid hamnen. Äldre men betydligt mindre än i Nafplion. Om Nafplion var "forte fortissimo" så är väl Astros  mer "mezzo forte", om man säger så! (J)