Tillfälligt avbrott - προσωρινή διακοπή

 Vi var på havet i Grekland med SallyRuth

Nu ligger SallyRuth på land en tid

Vi kommer tillbaka!   /J

Asprakis Boatyard

Asprakis Boatyard ligger på norra Egina. Ingen hamn eller så, bara en liten "ficka" med en stenpir på ömse sidor. Nätt och jämnt stor tillräckligt för att rymma SallyRuth. Upptagingen förutsätter lugnt väder. Blåser det nordlig vind går det inte alls. Då kan man få vänta flera dagar på bättre omständigheter..

Söndag den 23 juni kl 17.30 gick det alldeles utmärkt. Vindstilla och knappt någon sjö.

SallyRuth kom upp och står nu ordentligt uppallad för sommaren. 

Det finns en del arbete som ska göras innan vi åker hem. I den 35-gradiga värmen orkar vi arbeta en liten stund och sedan måste vi duscha eller bada. Sakta men säkert blir vi klara till avfärd.

Onsdag den 26 tar vi flygbåten till Pireus fvb till Athen och flyg till Arlanda.

Kanske orkar Janne publicera några bilder. Nu måste jag bada! /L

Gunilla och Gunno

Tänk att på kvällen samma dag man vaknat i ett gråmulet och småkallt Göteborg - första dagen på semestern- så landar man på Aigina utanför Pireus efter en spännande taxibåtresa i sommarnatten. 

Där möttes vi av goda vänner- Janne och Lisa - och Sally Ruths trygga kluckande, sommarvärme,Ouzo och grekisk sallad.

Sen följde tre dygn med härlig segling i Saroniska övärlden - besök på Angistri, Poros och dopp i Russian Bay. Vi har njutit av salta bad, god mat och goda samtal, av midsommar i sittbrunnen med sill och nubbe, cykeltur på Aigina,vattenmelon, ankartrassel, glasögonletning/provning mm och  vi har lärt oss mycket om både det ena och det andra. 

TACK att vi fick vara med några dygn på denna fina båt, i denna vackra del av världen och med så gott sällskap!! Nu reser vi vidare mot Mykonos och önskar er en god återresa till den kalla Nord! / G,G

       

 

sssdäs

Jaha, så var det då vår tur. Vi satt i sittbrunnen i godan ro. Minst 7 olika verktygslådor stod öppna. Janne sysslade med lite lödning och annat och jag skulle byta några träplugg. Moment som även innefattar lite drilling and filling. Plötsligt såg jag att aktern var på fel ställe. Snett och för nära kajen. Ankaret hade släppt. Raskt undan med grejerna. Vi fick försöka fyra gånger innan ankaret tog igen. Första gången satt en gammal fender fast över ankaret, andra gången en rostig båtshake och tredje gången hade en stor sten kilat in sig i "klorna". Alla tre sakerna med samma effekt, att ankaret inte tog. Så vi fick göra om och göra om. På kajen stod hela tiden 2 extremt hjälpsamma tyskar som väldigt gärna ville få dela med sig av sina kunskaper i ämnet och även få varna oss med jämna mellanrum att det inte var bra för rodret att komma för nära kajen. Det blev nästan för mycket av det goda.
Tills slut satt ankaret fast igen på ett betryggande sätt. Vi köpte Ouzo och is och gick på visit i tyskbåten för att tacka för hjälpen och lite grand släta över att jag faktiskt hyssjade till den ena av dem en gång.
De berömde oss för att vi hade utfört ankringen precis enligt deras instruktioner sista gången och alla var nöjda.
På kvällen kom Gunno och Gunilla, vänner från Göteborg. De skyndade från flyget för att hinna med sista flygbåten från Pireus. De hann, bara för att upptäcka att just den avgången var inställd. Rådigt hakade de på några greker och anlände med taxibåt bara en knapp timme försenade.
Sen middag på tavernan 5 m från båten. Därefter gonatt. /L

Saliga äro de saktmodiga (hoppas jag)

Varmaste natten hittills. Morgonduschen kyler men bara kortvarigt. Kaffe och läsning. Harry Holes liv är som vanligt ganska tillkrånglat. En kort promenad för inköp av frukt och grönsaker. Sedan avgång. Norrut, mot södra Egina. Fin segling. Lite tveksam vind som ändå stabiliserar sig och ger fart under någon timme. Vi möter en båt som ser bekant ut. Visst är det s/y Felicia. Telefonkontakt  med Karin. Hej och hejdå - vi ses en annan dag. Vinden avtar. Ner med seglen. Ett par distansminuter kvar till tänkbara ankringsvikar på Egina. Vinden ökar hastigt. 11-15 m/s N/NO. Vi går fram till en vik men ankring känns inte attraktivt just nu. Fortsätter till Eginas hamn där vi varit förut. Det passar bra att vara på plats inför kompisars påmönstring onsdag kväll. Tilläggning i hamnen i kraftig vind. Allt går bra. Fler båtar kommer in för tilläggning intill oss. Det går inte så bra men vi hjälps åt så gott vi kan. Man får vara ödmjuk. Nästa gång är det vår tur att göra en usel ankariläggning, dålig backning, felbedömning av vindläget, fundamentalt felaktig avståndsbedömning, taskig manövrering av båten och efteråt visserligen tacka för hjälpen man fått med linor och parering av jättecharterBavarian med 6 starka, men under rådande omständigheter inkompetenta, karlar ombord som blåser rätt in i stäven på stackars SallyRuth men ändå hävda att ingen felbedömning av ankarplaceringen gjorts från början. "Thank you!" sa skepparen. "You're welcome!" sa jag. "But..." sa han. "I don't want to argue with you!" sa jag och försökte se snäll ut.

Det blev mer vind idag än vad prognosen utlovade. Och en mer spännande dag än vi förväntat oss. /J

Utsikt från en solstol i Poros

6250 Googleträffar får jag på frasen "Utsikt från en solstol". Däremot har hittills ingen använt "Utsikt från en solstol i Poros". Så vi är kanske lite unika, trots allt, när vi tar en stranddag med hyrd stol, Kaffe Frappé (φραπές) och fem timmars bokläsning. (Badavbrotten goes without saying!)

 Utsikt till höger

Lekande barn på stranden i Poros

Även om vår dag blev unik för oss så inser man lätt att det är en känsla vi delar med många. Vad sägs om: "Children playing at the beach" - 577 000 Googleträffar eller "Barn leker på stranden" - 84 400 Googleträffar.

"Delad glädje är dubbel glädje" sa man förr.
Har Google några nya ordspråk på gång för barnen av vår tid? /J

Balladen om hurusom Don Quijote gick på en blåsning

Lisa, Giorgio/Sancho Panza och Maria 

Don Quijote är en romanfigur. Vid hans sida fanns Sancho Panza.

Upprinnelsen är en händelse på 70-talet. Det var stora tidningsrubriker. Cornelis Vrejswiiik och hans kompis hade raggat upp två kvinnor som visade sig vara - män. Det är egentligen en sorglig historia. Det slutade med att Cornelis attackerade männen, dömdes för misshandel och fick sitta i fängelse.Han skrev sedan en ballad om händelsen som fick heta 
"Balladen om hurusom Don Quijote gick på en blåsning". 
Vi träffade alltså kompisen som var med. Han spelade i bandet tillsammans med Cornelis.
Efter många år i Köpenhamn är Giorgio nu tillbaka på sin hemö, Aegina. Han har barn och barnbarn kvar i Danmark. Vi stötte på honom i en liten livsmedelsaffär varvid samtal uppstod.
Vi fick nöjet att bli bjudna på en Ouzo av honom tillsammans med hans väninna Maria från Uppsala.
På Cornelistiden spelade han gitarr. Nu skriver han. Både prosa och poesi. Återigen "försenade". Avgång 3 timmar senare än beräknat. Värt varenda minut. /L

Om tvätt och männsikor

Det är trevligt här på Aigina. Chantalle, Michelle, Marina, Jan, Jerry, Helena, Josef, Tom, Monica. Med flera, vars namn vi inte vet - Tack för en trevlig och bra dag!

Efter däcks- och slangbyte samt ekerkomplettering på våra cyklar har vi idag gjort en cykeltur upp till Asprakis boatyard på öns nordsida. Där ska SallyRuth tas upp på land efter midsommar. Det ser bra ut. Vi träffade Chantalle och Michelle, ett franskt par som vi mött tidigare. Dom ligger på land hos Asprakis och verkar nöjda med företaget hittills.

En av våra båtgrannar i Aigina hamn är Marina. Färgstark guldsmed från Svalbard som just nu seglar i Medelhavet med sin hund Ross och amerikanskan Jan som gastar. Det har blivit många trevliga pratstunder under dagen. 

Fredagens svenska seglarkontakter har varit Jerry, Helena, Tom och Monica. Det finns alltid många funderingar och erfarenheter att gå igenom.

Josef är en annan båtgranne. Ungrare i ett kompisgäng på en ganska stor båt. Han behövde låna en cykel för att uträtta ett ärende och visade sin tacksamhet med lite umgänge på kajen, tre små glas och en sedan tidigare omsorgsfullt påbörjad flaska Metaxa.

Så där håller det på. Tvätten som borde hängts redan på förmiddagen får vänta på uppmärksamhet tills solen nästan gått ner. Människorna var mer spännande. Även den här dagen! /J

Sent hängd tvätt inväntar morgondagens värme i Aiginas hamn

Saroniska Havet

Nu är vi alltså på andra sidan av Grekland. Den östra. Här finns väldigt mycket att se och uppleva. Vi tillbringade 2 nätter i Pireus. En överraskande positiv upplevelse. Jag hade inga förväntningar alls. Vi skulle gå dit för att våra vänner Ewa och Ulrika skulle få nära till flyget. Zea Marina och staden Pireus visade sig från sin bästa sida. I marinan var alla mycket vänliga och hjälpsamma. I staden, iofs höll vi oss i hamnkvarteren, var det jättemysigt att strosa runt. Många människor på hamnpromenaden. Vid ett torg var det "bondens marknad" från Sparta där vi smakade och köpte oliver, vin och kärleksdryck, honungsvin.

Ewa och Ulrika tog en taxi i går morse till flygplatsen. Idag drog SallyRuth vidare. Vi började med segel, men efter att tag blåste det för lite och rakt emot och vi började köra motor. Vi hamnade i ett åskoväder. Sekunderna efter vi lagt till i Egina, på ön med samma namn, öppnade sig himlen och det åskade och blixtrade. Lika snabbt gick det över och nu är det lugnare igen. Det är en "busy" hamn med många turistfärjor som kör ut och in, men vi ligger bra tror vi.Nu blir det sen lunch med grekisk sallad och i bästa fall kommer Janne att kunna hemföra en färsk limpa bröd. /L

88-öresrevyn

"A pleasure craft (or pleasure boat) is a boat used for personal, family, and sometimes sportsmanlike recreation."

Vi tänker oss gärna att det är en sådan båt vi har. En pleasure boat. Grekiska myndigheterna är av samma åsikt och har försett oss med ett "traffic document" i vilket det finns plats för många stämplar och signaturer. I varje hamn ska ankomst och avsegling dokumenteras. En och annan avgift kan det också bli. Som igår här i Pireus till exempel. Då visade det sig att vi inte kunde få våra stämplar eftersom det saknades en skatteinbetalning som, om jag förstod rätt, var en skatt på en annan skatt. 0,88 Euro rörde det sig om. Nästan 8 SEK i dagsläget. Lyckligtvis har vi fått tillbaka på vår svenska skatt så det kändes självklart att avsätta en del av detta till värdlandets behov. Dessutom var vi ju i någon mening gisslan i Pireus tills vi kunde visa upp ett kvitto på skatteinbetalningen. Hamnpolisen försåg oss med en karta där skattekontorens placering, beloppets storlek och någon slags kod framgick. Han påminde också ännu en gång om att det inte var läge att komma tillbaka utan rätt kvitto.

Skattekontoret stängde kl. 14 så vi fick leta oss dit idag på förmiddagen. Vi har verkligen varit förskonade från byråkratiska processer med Kafka-touch hittills. Men den här gången fick vi en liten inblick i vad 0,88 Euro kan generera i den vägen.

Vårt dokument

Skattkarta som vi fick av hamnpolisen. (Aha! - KAE 3435!)

Kön till en handläggare som med både höger och vänster pekfinger för in alla uppgifter i ett dataprogram med oändligt många rutor och menyer. 

En engagerad medborgare i kön upptäcker att Lisa fotograferar.

Det är inte tillåtet och Lisa retirerar snabbt.

   

Under stort risktagande tar Lisa bild på kassan där snart 0,88 Euro ska betalas.

Åter hos hamnpolisen. Kvittot korrekt.

Private Pleasure Maritime Traffic Document stämplat och klart! /J

På väg med SallyRuth

Efter en vecka ombord  på Sally Ruth passerar vi genom Korintkanalen, det är magiskt (tur att vi slapp gräva). Skepparna har nya gastar ombord på båten, vi Ewa och Ulrika klarade inträdesprovet och (tror jag) examen. Vi har haft en fantastisk vecka, sol, vind och vatten och en båt så skön. Resan har gått från Messalonghi via Trizonia, Galaxidhi, Kiato och Pyreus. Vinden har växlat från moj till storm men i Sally Ruth har vi glidit fram genom vågorna, ingen sjösjuka så långt vi var med.

Sista kvällen och det blir klippt, tillropen var många och jublet högt. Imorgon går färden för oss två gastar norrut (undrar hur de ska klara sig utan gast?)
Tack Janne och Lisa för en fantastisk vecka, tack för att vi fick vara med er och vi kommer gärna igen.
Ulrika och Ewa

"Öppna inte din vinsäck...

...förrän du kommer till Aten!" Ett råd från oraklet i Delfi som etsat sig fast i minnet. Inte för att jag fått det personligen utan för att det fanns med i "Hjältar och monster på himlavalvet". Bok och radioteater på kassett som låg på familjens topplista under lång tid på 80- och 90-talet. Vad rådet om vinsäcken betydde minns jag inte. Men det förstod ju inte kung Aegeus heller, han som sökte hjälp hos oraklet. Det blev i alla fall en spännande  berättelse som mer än ett par tusen år senare kunde fängsla både barn och föräldrar som kvällssaga och bilreseunderhållning.

Nu har vi gjort en utflykt från Galaxidi till Delfi vars ruiner definitivt ligger på turisttopplistan i Grekland. Med all rätt! /J

Solhälsning

Ewa och Ulrika är med ombord sedan natten till onsdag då vi anlände till Messolonghi med nattbussen från Athen. Nu är vi sakteliga på väg mot Korinthkanalen.

Här gör vi solhälsningen under Ulrikas ledning. Torsdag morgon på fördäck efter en natt för ankar i viken på Trizonia. /L

 

Veckan som flöt

Nu har vi varit på utflykt till Österrike en vecka och är tillbaka hos SallyRuth. Körtävling i Linz med Mariakören och några övernattningar i Wien. Roligt med sång och trevliga människor. Mindre roligt med  regnet och kylan som nådde historiskt unika nivåer.

Paraplyturister och goretexhästar

Donau i Linz

Så ser en tävlande kör ut på scenen i Brucknerhaus.

Ingen bild på oss tyvärr. Men vi sjöng bra.

Soppa för frusna turister hos Ilona Stüberl i Wien. Rekommenderas!

Molnen skingras äntligen när vi går in för landning i Aten. /J