Ut ur paradiset

Torsdag kväll 10 november befinner vi oss åter hemma i Vads Kvarn. En bister kontrast till Italien. Vår båtplats utanför Rom har kanske inte paradisiska kvalitéer men den är i alla fall 15 grader varmare än här hemma i Sverige.

Efter några dagar med regnskurar när vi jobbade med invändigt båtunderhåll avslutade vi i onsdags med en dag i Rom. I strålande väder kunde vi flanera runt bland fontänerna och piazzorna för att så småningom besöka Sixtinska kapellet. Ingen kö! Vi kunde sitta länge på en bänk i kapellet och filosofera, omgivna av Michelangelos målningar.

Nu lämnar vi SallyRuth att ta igen sig en tid. Vår italienske varvsvärd är mycket trevlig och han kommer säkert att hålla ett vakande öga på henne från sitt kontorsfönster.
Efter stängningsdags ställer vi vårt hopp till högre makter.

Vi önskar våra läsare en bra vinter. Själva ska vi samla våra krafter (bl.a.) för att kunna återvända till SallyRuth någon gång i vår. /J

Välkommen åter hälsar Lisa och Janne!

Hej Lisa och Janne!

Nu har det gått två månader sedan Lisa och Janne öppnade SallyRuth för oss. Vågat. Det var en underbar vecka. Aldrig har väl Champagne smakat så bra, som i sittbrunnen.
Men vår stilla undran - Vem vänder vindarna? Det blåste lite tokigt och något för mycket under vår vecka. Det blev andra upplevelser som calanquer, långa stärkande promenader i oländiga kalkstenslandskap och sightseeing i Marseille. Vi såg dock inte till så många sjömän och skökor. En berömd och fantastisk bouillabaisse slank ned på omnämnd restaurang. Minnesvärt - hela resan.

Tack för att vi fick följa med.
Maria och Göran i Värmland

"Nu har'om va't i kanen!"

Det blir gärna väldigt kulturellt när man går runt i Rom. Guideboken radar upp fakta om sevärdheternas historia i en takt som känns nästan omöjlig att hänga med i. Helt omöjlig, faktiskt. Vi köade i alla fall in oss till Peterskyrkan. Det tog inte alls så lång tid som man skulle kunna tro.

Interiören är en häftig upplevelse som drabbar direkt utan att ta omvägen via guideboken.
Här sitter han, Petrus. Sedan 800 år. Vilken klippa!
Att röra vid hans fot anses ge tur (till den som tror?).

För Lisa var detta första gången i Peterskyrkan. För min del tredje. Jag har faktiskt gjort en liten konsert där på åttiotalet. Sjöng i en kör som fick stå i något av de många valven långt in i kyrkan. Minnesvärt. Efterklangen är magnifik. Man kan nästan höra sig själv när man lämnar kyrkan en stund senare.

På vägen ut stannade vi vid Michelangelos Pietà. "Kan det verkligen vara hans mamma?" undrade Lisa. En berättigad fråga, kan man tycka.
(EU-flaggan är inte på plats för att få absolution i ekonomiska kristider utan viftas av en guide som vill samla sin grupp.)

Sedan har vi gått långa promenader i Rom. Från sin häst tittar Garibaldi ut över sitt Italien och en stad där ingen plats är för fin för att inte användas till bilparkering.

Runt hörnet på de berömda kulturminnesmärkena mötte vi andra kulturella upplevelser. (Ingen information i guideboken). Italienskt durspel, sång och dans.
Lisa bidrog gärna med några svenska polskesteg. /J

Mozzarella di Bufala

Nu vet jag hur riktigt god mozzarellaost smakar!
Det började i skeppshandel nr 1:
Vi var där och handlade lite småsaker. Jag på min icke-italienska samtalade med expediten på hans icke-engelska, som var om möjligt ännu mindre existerande. Till vår hjälp dök en man upp. Han kunde förklara att en detalj vi sökte, en vagnsbult, inte fanns i denna affären. Han skulle gärna skjutsa oss till en annan. Sagt och gjort - cyklarna fälldes ihop och stuvades i hans bil och vi drog iväg. Det visade sig att han var representant för någon eller några båtdetaljer, oklart vilka, och kände alla. Vi kom till skeppshandel nr 2, och där fanns bultarna. I bilen på vägen hade han glädjestrålande visat upp en påse som han sa innehöll stans bästa mozzarella, vilken han älskade. Janne frågade om det var sådan man köpte på supermarketen. Nej, nej, nej! Denna inhandlas i en affär nära där vår hjälpare bodde och faktiskt nära båten också. När vi kom ut ur affären sa jag "Avanti mozzarella!". Han sken upp och sa "Andiamo!". Vi kom till en liten butik som enbart sålde produkter gjorda av buffelmjölk. Köp gjordes. Vi tog farväl av vår nyfunne vän, som heter Simone och cyklade hem. Osten var otroligt god. Något helt annat än den jag tidigare smakat, både i Sverige och här i Italien. Simone lovade att han skulle komma och hälsa på oss på båten i helgen och ta med sin flickvän. Får se hur det blir med det. Annars kan vi roa oss med att titta på hans 24 minuter långa youtubeklipp av sin segling i somras "Lagallina alle eolie". Dessa romantiker! /L

Två dagar i Rom

Janne framför Fontana di Trevi

Foten i fontänen? Nej minsann!

Lisa framför Colosseum

Här sitter vi på Spanska trappan

Lisa och Janne ovanför Piazza Venezia

Lisa bredvid guidad grupp

Janne bakom kameran

Nunnor med barngrupp på utflykt vid Peterskyrkan

Lisa framför restaurang i gamla judiska gettot

/L

Fiumicino

Sedan torsdag den 27 oktober är vi på plats. Hos Fulvio på 3FL, som varvet heter. Vi ligger i en kanal längs med en kaj. Vi har passerat 2 broar för att komma hit, broar som alltså måste öppnas för att vi ska kunna komma in. Runt omkring oss ligger andra båtar, flera med svensk flagg. Som också ska övervintra här.
Själva Fiumicino ligger bara en liten bit härifrån. Det är en mysig liten fiske och turist-stad. Kanalen kantas av lokala fiskebåtar som landar och säljer sin fisk direkt vid kajen.
Vi håller på med en del arbete på SallyRuth. Några förbättringar och några mer underhållsbetonade. Det är en väldigt behaglig temperatur att arbeta i. Som en rätt bra svensk sommar. Italienarna har bytt till höstkollektionen, och turisterna känns igen på shortsen bl.a. Vi undviker därför shorts, Jannes initiativ, men jag tror inte vi lurar så många. /L

Mare Tirreno

Navtexmeddelande: Weather forecast... Warnings: Thunderstorms under course... Gales ... Southerly 7. Storm line on Central Tyrrhenian Sea slowly mowing E/SE. Forecast and outlook Central Tyrrhenian West, W4 increasing. Central Tyrrenian East, SE 3...

Vi kollar väder på flera olika siter på nätet och får även meddelande på vår navtex. Alla sa samma ungefär. Det skulle blåsa västligt onsdag förmiddag, öka på eftermiddagen och avta till natten och sedan vrida på ostlig vind. Det visade sig stämma precis.
Vi lämnade Bonifacio 9.30 onsdag 26/10. Det blåste 9-11 m/s på förmiddagen, på eftermiddagen hade vi 10-13 m/s. Hela tiden medvind. Raymond, vår autopilot, styr lika säkert i med- som motvind.
Framåt natten avtog vinden och till slut tog vi ner seglet och körde för motor resten. Vi kom till Fiumicino efter 24 timmar på havet, 148 distansminuter seglade. Det enda som är lite besvärligt när man seglar medvind är att det guppar.
Men man vänjer sig.
Den stora behållningen är, förutom att man kommer rätt långt, solnedgång, natthimmel och soluppgång. /L

Sol ner

Orion vaktar

Sol upp

Sista natten på Korsika (för den här gången)

Dags att segla vidare. Imorgon avgår västvinden mot Italien. Och med den även SallyRuth. Just nu regn och blåst. Från sydost. För första gången på hela hösten trummar dropparna hörbart mot rufftaket. Det slutar nog under natten. Överseglingen till Italien är ca: 140 distansminuter. Drygt ett dygn räknar vi med. God västlig medvind till att börja med som sedan avtar och vrider över nord till ostlig. Vi får väl se hur lång tid det tar. Lisa har gjort en köttgryta som vi kan förgylla tillvaron med.
Bortsett från den pågående skuren, som med svenska mått mätt får beskrivas som ett rejält sommarregn, har Bonifacio och södra Korsika varit oföränderligt soligt och vackert. Ganska blåsigt förstås, men väljer man att vara på land är det inget som besvärar. Vi njuter av den stillsamma lågsäsongsatmosfären och gör lite turer i omgivningarna. I förrgår kväll förtöjde en svensk båt vid vår sida minsann. Två män på snabbvisit för att titta till, och ta en tur med den enes båt som ligger parkerad på Sardinien. Vi bjöd in till middag och hade en mycket trevlig kväll med David och Claes.
En oväntad ökning av turisttätheten i byn häromdagen visade sig bero på besök av ett stort kryssningsfartyg. Små tenderbåtar ilade i skytteltrafik mellan det stora fartyget, som ankrat en bit ut, och land. På kajen stod en liten partytältsliknande konstruktion där uniformerad personal väntade på de passagerare som valt "Bonifaciobesök" som dagens aktivitet. När vi gick förbi skulle nog sista tendern just gå tillbaka till moderskeppet. Hög tid att komma hem och byta om till middag. Tältet packades ihop. Längre bort mötte vi en man som sprang längs kajen och vinkade febrilt till de uniformerade. Kom han i tid? Fartyget är i alla fall borta nu. /J

Ett skepp kom lastat

En tänkare på Korsika

En stänkare på Korsika

Korsika och Tvärsika

SallyRuth ligger tryggt förtöjd vid kajen i Bonifacio. Det är varslat hårda västvindar de närmaste dagarna när vi torsdag 20 oktober beger oss på en 3-dagars landtur.

Via buss till Ajaccio, tåg till Cortè, övernattning där. Fortsatt tågresa till Calvi, ny övernattning och sedan buss tillbaks till Bonifacio via östsidan av ön.


Tågbanan liknar mer en berg-och-dalbana, men med längre upp-och-nerförsbackar. Och så släpper de inte på utför!
Nu när vi sett stora delar av ön har vi insett att där finns så mycket mer att se och göra. Vi vill hit och vandra - både i bergen och längs den branta västra kusten. Och ankra i vikarna. Och dyka. Och...

Corté och Calvi

Det får blir nästa år. Solen skiner fortfarande varje dag, men det blir inte mer än 15-18 grader på dagen och nätterna är riktigt svala.
Värmaren får gå en stund på morgonen för att få ut nattkylan.
Det ska blåsa ostligt några dagar, men på onsdag vänder det till väst. Det är då vi planerar vår översegling till Italien och Fiumicino, nära Rom, där SallyRuth ska ligga i vinter.
Flygresan hem är redan bokad och betald. Den 10 november från Leonardo da Vinci-flygplatsen i Fiumicino. /L+J

Bonifacio, Korsika

Ankomst tisdag 18 oktober kl 10 på förmiddagen. Överseglingen från Elba var helt odramatisk. Nästan ingen annan trafik. På morgonen dök det upp några fiskebåtar som vi såg dels via AIS:en och dels via vår radar. Två olika system för att hitta andra båtar. Det är mörkt längre än vi är vana vid från seglingar i Skandinavien, men denna natt hade vi månljuset till hjälp.

Bonifacio måste ha världens lugnaste hamn. Man tar sig in via en öppning på ett par hundra meter. Sedan snirklar sig den smala viken nästan 2 km in i landet. I botten på den finns hamnen. På sommaren fullt med turister både från sjön och från land. Turbåtar som kör ut folk för att titta på naturen och djurlivet. Restauranger, cafèer, glassförsäljare, souvenirshops...

Nu är det några enstaka seglare, ett par förhoppningsfulla turbåtskaptener som får ihop till en tur eller två. Ett par busslaster företrädesvis tyska pensionärer är de vanligaste passagerarna. Om det alls kommer någon... /L

Toppen utsikt och toppenutsikt

Monte Capanne är det högsta berget på Elba. Första gången vi såg det var på vägen hit från Italiens fastland när toppen gäckande tittade upp ovanför molnen. Sedan såg vi det från andra ställen på ön när vi gjorde vandringar.

En dag fick vi njuta av utsikten från toppen. Visserligen blåste det snålkallt, men det var mycket vackert. Vi tog linbanan upp. Vi enades om att upplevelsen av att komma upp på en topp när man gått upp är ännu lite häftigare, men det är bara att erkänna.- Det är mindre svettdrivande att gå nerför, även om knäna skakar lite på slutet och tårna blir mosade..

Igår seglade vi från Elba på förmiddagen för att anlända till Bonifacio, Korsika ca 24 timmar senare. Sista titten bakåt var upp i dalen vi vandrat ner dagen innan./L

Frankrike versus Italien

Det kan inte hjälpas. Jag är mer förtjusad (är det ett ord?) av Frankrike och fransmännen än av Italien och italienarna. Jag ska försöka problematisera detta. I Frankrike har vi haft en otrolig fördel av att Janne pratar så bra franska. Det har verkligen gått att få kontakt med människor. Även om de ofta, för att inte säga alltid, missbedömt han kunskap pga. hans goda uttal och smattrat iväg i racerfart. Men ändå. I Frankrike när folk är arroganta så ser de en åtminstone i ögonen. I Italien är det som om man inte existerade. Det kan vara något så enkelt som att man hälsar "buonasera" på snabbköpet, då möts man av tystnad och icke-blickar. I Frankrike hälsade de människor vi hälsade på, alltid, tillbaka.
I vare sig Frankrike eller i Italien är man särskilt bra på engelska. I Frankrike har det varit en dörröppnare att säga "Je ne parle pas francais. Parlez vous Suédois ou Anglais?" Det har gett en del lättköpta poänger. Så icke i Italien. Jag upplever att det är fler som kan lite grand engelska, men ingen är särskilt road av min italienska (sic!). Så det hela kanske handlar om mig och den uppmärksamhet jag får. Inte vet jag, men nästa hamn är fransk. Vi ska till Korsika och det ser jag fram emot.
Nu ska ingen tro att jag inte gillar Italien. Så är det inte alls. Italien är ett fantastiskt land . Men hjärtat klappar lite mer för Frankrike. Dessutom är brödet och ostarna mycket godare./L
Ps. Palermo slog Milan med 2-1. Zlatan fick för lite speltid.Ds.

Able was I ere I saw Elba

Onsdag 12 oktober lämnade vi MarinaNova i floden Arno tidigt för att gå mot Elba. Vind förekom inte nämnvärt. För motor anlände vi på eftermiddagen till Portoferraio. Mycket fin hamn. Vi bestämde oss för att stanna över helgen eftersom några dagar med kraftig vind väntade.
Nu är det fredag kväll och vi har hittills haft två härliga dagar med vandring på ön. Systemet av vandringsleder är väl utbyggt och terrängen omväxlande. Man får hålla med Napoleon om att ön är ett toppenställe. Minnesmärkena efter hans vistelse här har vi ännu ogjorda men själarnas gemenskap verkar vara på gång.
Här är fullt med båtar trots att det är i slutet av säsongen. Många charterbåtar. Företrädesvis med tyska besättningar. Familjer, kursgrupper, ungdomar. Och så grabbgängen. Det är lätt att börja fantisera om människor man ser i hamnarna. Igår t.ex. gick vi förbi två uppenbara hyrbåtar som låg intill varandra och verkade att vara i sällskap. Den ena båten, "Aint she sweet", var tom. I sittbrunnen på den andra båten, "Naughty girl", satt alla killarna. Såg ut att ha lite tråkigt. Varsitt glas i handen. Kändes vemodigt. Kanske sista dagen på semestern och vad blev det...?
Undrar vad dom tänker som går förbi SallyRuth och ser oss? /J

Florens och Pisa

Måndag 10 oktober gjorde vi en heldagsutflykt. Upp i ottan, bussen till Pisa och tåg till Florens. Vandring runt stan. Domen, fast bara utifrån. (Köerna är långa även i oktober.) Vi gick upp i klocktornet istället. Fin utsikt. Lite Medicimuseum, fika, skulpturer, lunch, promenera, marknadsstånd, Da Vinci-museum med fascinerande byggen av hans flyg-/pump-/krigs-uppfinningar. Slutligen tåget tillbaka till Pisa där vi käkade middag innan en taxi tog oss tillbaka till båten. En bra utflykt.

Florens 3D
Domen - David - Dante

Tisdag 11 oktober höll vi en lite lägre profil. På förmiddagen iaf. Eftermiddagen ägnade vi åt Pisa. Tornet lutade som det skulle. Vi fnissade lite när vi såg alla olika varianter av jag-håller-min-arm-som-stöd-för-tornet-fotografering som pågick runt området. Tänk så mycket kreativitet som utlöses hos gammal och ung från alla världens länder bara för att sevärdheten står lite snett. Definitivt roligare än vilken nyturistisk interaktiv multimediapresentation som helst. Katedralen var mäktig och i Baptistery fick vi en demonstration av akustiken när en vakt ställde sig i mitten av rummet och sjöng några treklanger. Promenerade gjorde vi förstås en hel del och mot aftonen vinkade vi av Hanna på stationen där hon tog tåget till flygplatsen.
Det blev en händelserik och väldigt trevlig vecka! Tack för besöket, Hanna! /J

Och likväl rör det sig inte...

Oj,oj,oj...

Natten mellan lördag och söndag blåste det riktigt mycket. Hanna kallar det för fattigmanskuling. Vi registrerade 13,6 m/s på vår vindmätare. Det var pålandsvind. Utanför hamninloppet i Viareggio blev det en stående våg som bröts gång på gång. Efter råd från hamnkaptenen gick vi rakt norrut och kunde faktiskt rätt enkelt komma runt.
Enligt väderrapporten skulle vinden vara nordostlig, 2-4 m/s. Precis när vi lämnade hamnen blåste det till och blev 11 m/s. Vi tog då in 2 rev i storen. Det var vi glada för sedan. Vi hade 9-11 m/s snett bakifrån.
Vi ringde Paolo, vår hamnvärd inne i floden Arno. Han berättade att det kan vara lite svårt att komma in i floden under rådande vågförhållanden. Dyningen rullade in efter nattens blåsväder och bygger upp en vattenvägg i flodinloppet. "Ta det lugnt hit så lägger sig sjön under eftermiddagen" sa Paolo. Vi tog då in focken för att minska farten och komma fram lite senare.
Tur var väl det. När vi skulle angöra flodmynningen såg vi att vågorna bröt över hela flodinloppet. Vi såg en annan båt gå in (eller hade den försökt gå ut men ångrat sig?) och bestämde oss för att göra ett försök.
Vad är risken en sådan här gång? Eftersom inloppet bitvis är så grunt som 2 m blir det i vågdalen så lite vatten under kölen att man kan gå på grund och/eller tappa styrförmågan. Dessutom bjuds en mycket spännande surfingupplevelse.
Det gick i en hiskelig fart. Efter två vågor där Janne vägrade tittade bakåt och jag stirrade stint på djupmätaren var vi inne på lugnare vatten. Oj,oj,oj.

"Did you touch?" frågade Paolo.
"No problem. Very exciting!" sa vi och försökte se oberörda ut. /L

Innanför "The wall of water"

Tre människor i en båt

Hanna kom tisdag kväll 4 oktober. Jätteskoj! Vi mötte upp på flygplatsen i Pisa och sedan tog vi bussen ut till vår båt.
Onsdag 5 okt seglade vi norrut till Le Grazie. Svajankring.

Torsdag 6 okt gick in till La Spezia och tog tåget till Monterosso. Några timmars strandliv med sol och bad.

På kvällen kom kraftig vind och det blev en del spring upp och ner under natten för att kolla läget vid bryggan. Bl.a. väcktes vi av dunsen när båten intill lossat i en förtöjningstamp och svängde runt tills det tog stopp mot oss. Båten hette "Onda" men det hade antagligen inte med saken att göra.

Fredag 7 okt tog vi tåget till Corniglia och vandrade Cinque Terre-leden till Vernazza. Varmt och skönt. Tjusigt. I Vernazza låg sjöhävningen från nattens blåsväder kvar och brotten mot kajen i Vernazza var magnifika. Svårt att tänka sig att vi badade i stilla vatten på samma plats en vecka tidigare. Tåg tillbaka till La Spezia. En lugn natt.
Lördag 8 okt seglade vi till Viareggio. En fin slör i fin vind som ökade rejält mot slutet. Nästan kuling. Det blev en spännande infart i hamninloppet. Dramatiska scener utspelades inne i hamnen när en segelbåt med utmattad (låter bra) besättning förtvivlat försökte angöra en plats på lovartssidan av en fullsatt brygga.
Utanför hamninloppet , i nästankulingen, irrade osa(i)ligt en segelbåt med en skörad spinnaker fladdrande som en gigantisk vimpel från masttoppen. Allt under en besättningsmans fruktlösa ansträngningar att lösa problemet genom att klättra upp i masten. Hanna hoppades att han inte skulle ramla ner. Hon har inte läst den kursen än.

Vår tilläggning gick bra. Nu ska vi gå en sväng för att titta på stora båtar som byggs här. /J

Stilla dagar i Ligurien

Vi försöker handla på de ofta förekommande marknaderna. Där finns ett rikt utbud av grönsaker, ost, ibland fisk, charkuterier m.m. Ävenså i La Spezia. Efter mödosamt shoppande, det är svårt att välja vem man ska handla av, är det dags för en glass.
Därefter flyttar vi båten till en liten by i samma bukt, Le Grazie. Vi tycker själv att vi har en rätt stor båt, men på bilden är det den lilla "flugskiten", nedtill, något till höger.
Söndag morgon vaknade vi av kyrkklockan som slog kl 07.32. Vi var omgivna av små båtar. Det visade sig vara starten för en lokal fisketävling. Vi fick aldrig reda på hur det gick. Jag tror heller inte att kyrkklockorna hade något med det hela att göra.
Vi badar flera gånger per dag. På söndagen promenerade vi till Portovenere som är ett omtyckt turistmål. Väl där tog vi oss ett dopp nedanför murarna utanför den gamla borgen.
Nu har vi letat oss söderut. Vi ligger en bit upp i floden Arno, ca 10 km från Pisa.
Ikväll kommer Hanna och ska vara med oss 1 vecka. Det ska bli så kul! /L

Så många fina dagar

Det är helt otroligt så bra vi har det.
Verkligen väldigt välmående!
Vindar och vatten, vandring, vyer. Däremellan lagom doser av värme, vila och vätska.
Trevliga möten med människor. Om än oftast korta. Mötena, alltså.

Fredagen blev heldag med vandring i världsarvsområdet Cinque Terre.

Research

Uppåt...

Uppåt...

Vernazza

Fridfullt vid kyrkan på berget

På aftonen när vi kom ner till staden så mötte vi dem åter alla tre(hundra) /J
Monterosso